Historien om Anglachel, av Adanehel.
Adanehel säger: Jaha, sätt er ned och lyssna på mina ord, vänner och ovänner.
Adanehel säger: För länge, länge sedan...
Adanehel säger: När världen fortvarande var ung, och inte ens du eller jag var född levde det en svartalv...
Adanehel säger: Alven var hatad och ogillad bland sitt folk...
Adanehel säger: Dock haver saker och ting alltid varit på detta vis!
Adanehel säger: Svartalven var en drakdräpare och hjälte i sin by, väldigt populär bland kvinnorna haver jag hört.
Adanehel säger: Nåja, under ett besök hos kungen begick vår hjälte ett stort misstag.
Adanehel säger: De båda hamnade i dispyt med varrandra och det slutade med att alven dräpte kungen.
Adanehel säger: Vakterna av slottet visste att det var Eöl, Drakdräparen och Stordådsuträttare av Storskogen som låg bakom mordet på konungen.
Adanehel säger: Det var helt klart uppenbart då konungens lik befanns bredvid en gråtande man med en blodig dolk i sin hand.
Adanehel säger: Eöl fick som trott inte dödsstraff, detta beroende på att han som sagt är en hjälte. Dock blev han förvisad till ett liv i bergen.
Adanehel säger: Han fick lite mat, en yxa, kläder och diverse annat proviant, och en ädel man som detta var, vandrade han till skogen.
Adanehel säger: Och tillslut mötte berget, han besteg berget, och många mil uppåt träffade han på en trevlig liten grotta.
Adanehel säger: En grotta med gott mörker, och ljus längst ut. Bredvid grottan växte det buskar med blåbär som passade sig bra för lata dagar.
Adanehel säger: Mången år efter hans förvisning hadde Eöl vant sig vid det ensama livet, han behagade att leva ensam som eremit uppe på ett öde berg.
Adanehel säger: Allting var underbart, han steg upp tidigt på morgonen och åt blåbär, för att sedan jaga get uppe i bergen. Han grillade getköttet vid en trevlig lägereld som annordnats utanför hans grotta.
Adanehel säger: Allting var frid och fröjd...tills...en dag!
Adanehel säger: Eöl blev överraskad, han låg och sov när monstret trevade in i hans grotta.
Adanehel säger: En gigantisk spindel! Spindeln hade tolv ben, och en stor tagg vid midjan.
Adanehel säger: Eöl upptäckte spindeln och blev förtivlad! "Vad ska jag ta mig till? Vad ska jag göra?" frågade han sig själv när spindeln lunkade närmare den slitne alven.
Adanehel säger: Eöl som var ganska kort i rocken för en alv lyckades springa under spindelns ben...
Adanehel säger: Han sprang ut från grottan, han sprang och sprang, dock höll han alltid blicken mot spindeln och märkte inte stupet...
Adanehel säger: Föll ned som en full jätte mot marken gjorde han...
Adanehel säger: Och landade i en liten buske, som tur var.
Adanehel säger: Inga svåra skador alls. Han var lite chokerad och satt där ett tag.
Adanehel säger: Tills han märkte någonting märkligt....
Adanehel säger: En röst besudlade lunget som lurar i skogen.
Adanehel säger: "Eöööööööl....."
Adanehel säger: "Döda spindeln!"
Adanehel säger: "Hur, röst?" Frågade han.
Adanehel säger: "Här."
Adanehel säger: Ett änglalikt svärd sänkte sig genom en ljusstråle från himmelen.
Adanehel säger: Han mötte spindeln och begav sig in i striden.
Adanehel säger: Det blev en lång och hård strid. Dock kunde inte vår hjälte undvika ödet som han var blev tilldelad vid födsel.
Adanehel säger: Han dog.
Adanehel säger: Spindeln tog svärdet till katakomberna och gav det till en av de Fruktade Dödsriddarna.
Adanehel säger: Slut.
| Vackert Darkan 3/1 15:04 Jag gråter |
Gelu 3/1 18:02 Vart tog Anguirel vägen då? |
Rivfader 6/1 16:00 Ja.. nu vill vi höra! |
Taeradun 22/2 20:51 vart hör anguiriel hemma i en historia som inte på något sätt påminner om originalet, bortsett från namnet på den s.k. "hjälten" och hans svärd? ganska lustig spindel förresten. tolv ben och en tagg vid midjan? besynnerligt, minst sagt :) |
